Man vill ha det som man inte har
Man vill hela tiden ha det som man inte har. Har jag långt hår vill jag ha kort, klippar jag av mig håret vill jag tillbaka till det långa. Har jag ett stillsittande jobb vill jag ha ett rörligt, har jag ett rörligt vill jag ha ett stillasittande, har jag inget att göra får jag långtråkigt, har jag massor att göra så längtar jag efter att inte ha något att göra, and so on...
Varför är man aldrig rikigt nöjd? För jag vet att jag inte är ensam om att tänka såhär, är man inte lite knäpp?
Man kan inte göra mer än sitt bästa!
Nu, planering av 20 års fest med girlsen.
Elin fick mig idag att drömma om en ny vardag som är en rolig tanke att tänka. Tror jag ska tänka den tanken lite mer...
Jag tycker alla är väda en medalj
Idag sov jag länge, sen har jag inhandlat nya strumpor, då talar jag om strumpor att träna i, det var behövligt då många av mina gamla strumpor började få en gulaktig nyans, denna gulaktiga nyans är en blanding av svett, blod från skavsår och blåsor och sen smuts! Det är äckligt och det känns väldigt bra med åtta par nyhandlade vita fräscha strumpor. Nåja, sen har jag tagit mig hela vägen till Ica, för dem som inte vet hur har bor och hur långt jag har till Ica så är det inte speciellt långt. Tittar jag ut genom mitt fönster så ser jag i stortsätt ingången. Lök, flytande smör, mjölk och pasta, välehövliga saker som behövs för att man sedan ska kunna laga sig lite mat som också smakar gott. Nere i tvättrummet hänger fullt med tvätt på tork och jag känner att jag har prickat av ett flertal saker som stod på "Att göra listan".
Lite om OS också, jag börjar få en liten konstig känsla ikroppen. Är det så att Sverige har gjort ett ovanligt dåligt OS? Eller har vi bara haft optimal otur? Therese badräkt går sönder, Kallur ramlar över häcken och Ara slänger sin medalj på golvet. Jag känner mig nästan lite tom. Kanske hade man för höga förväntingar, och visst ska man inte klaga. Cyklingen, tennisen... och sen är det ju såklart så många som har gjort jätte bra insatser med bra placeringar. Men det känns lite tråkigt, faktiskt.
Slutligen. Jag har idrottat sen jag var 10år. Jag vet hur slitigt det kan vara att gå ner på träningen när man är trött och på dåligt humör. Att springa intervaller, nöta tekniska övningar, springa långadistans vare sig det snöar, regnar eller är stekande sol. När jag tänker på den tiden jag har lagt ner ( vilket är betydligt mycket mindre än alla storstjärnor som nu är med i OS) och sen sätter mig in i hur mycket alla dessa världstjärnor har tränat och slitit. Hur de kommer tillbaka från skador, när de ramlar över häckar,gråter en skvätt för att nästa dag redan se framåt och säga " Det är bara att träna ännu hårdare och komma igen till nästa tävling". Där har dom redan tagit guld i mina ögon. Vilka kämpar de är allihopa! När det går hela vägen till medalj för dem och de verkligen lyckas så kan jag bara tänka mig vilken glädje. När jag ser klippet från när Stefan Holm tog guld i Aten, ja då gråter jag en skvätt och håret reser sig på armarna. Hans glädje är så påtaglig och ärlig och det är en underbar syn!
Jag tycker alla idrottare i OS borde få en guldmedalj som belöning bara för deras resa dit! För det är de värda!
Söndag = Pizzeriornas dag
Det är ganska intressant hur folk på lördagkvällarna ringer fyllda med livslust, ska ha taxi hit och dit, glatt ska har nummer till bordsbeställningen på fina restauranger och hur alla är glada och goa!
Idag är det söndag, och folk är betydligt mer griniga och ganska ovänliga. Pizzeriorna går verkligen på högvarv såhär en söndag kväll. Ungefär vartannat samtal handlar om pizzerior av något slag. Söndags-tristess helt enkelt;, man är för lat för att laga mat, man tycker synd om sig själv för att det snart är måndag och dessutom så är det grymt mysigt med lite pizzamys en söndagkväll. Ja, okej, jag erkänner! Jag är svinsugen på pizza och jag vill jätte gärna bara gå hem! Här sitter jag i en nästan tom byggnad och slavar för alla dessa människor som glömmer telefonnummer hemma och som är så lata att de inte orkar ta reda på det själva. Jag är inte bitter, bara lite.
Jobbet & Regina Spektor
Vad konstigt det är att man ena dagen spyr på sitt jobb och nästa dag finner det helt okej. Intressant är att jag ofta finner det helt okej på kvällarna. Kanske för att alla människor är så mycket trevligare då? Sen just nu är det fredag kväll och det är fint väder. Då är alla glada och snälla vilket påverkar mitt jobb till det bättre. Jag kan skratta gott tillsammans med kunderna och det är flera stycken som önskar mig trevlig helg och trevlig kväll. Det uppskattas verkligen.
Jag har kommit på att jag har allvarliga problem att stava till "renault" i stressade lägen. Varför kan det inte bara stavas på något enkelt sätt typ, "reno" ? Peugeot är ett annat problem i mitt liv...
Annars, njuter av min paus genom att ha fredags mys, äta marabouchoklad, lakriskulor och lyssna på Regina Spector - Begin To Hope kan man någonsin tröttna?
Har dessutom mina nya supersnygga pjux, kan det bli bättre?
Olympsika spelen
Just nu är det boxning på tv. Jag gillar verkligen att kolla på OS har alltid gjort. Grenar som jag vanligtvis inte direkt är intresserad av, så som simmning, gymnastik och basket följer jag intresserat och tycker det är väldigt underhållanden. En sport som jag dock fortfarande inte rikigt klarar av och som aldrig blir direkt spännande är just boxning. De hoppar ju bara runt där och hoppar och ibland slår de och ofta hinner motståndare blockera. Helt plötsligt börjar de krama varandra och sen släpper dem och börja hopp omkring igen. Okej okej, jag förstår varför de gör si och så men det är i allafall skittråkigt att titta på!
En annan sak när vi nu är inne på OS, den här Phelps. Alltså, ja, han är helt otrolig. Jag har tappat räknat räkning nu men jag tror han har ungefär 6 guld och slagit typ ett tusen världsrekord. Men för varje guld han tar så tycker jag hans glädje bara avtar mer och mer. Jag blir inte riktigt klok på honom! Jag tror inte jag är den ende som har tankar som snurrar i huvudet och en liten röst som viskar i örat " Han är dopad..." Jag hoppas och tror någonstans att han inte är det, men HUR kan en människa vara så överlägsen? Hur har han tränat, handlar det bara om att han simmar svinfort under vattnet? Nej, jag blir inte klok på det där.
Min sista tanke runt OS är; Nystrand en av våra svenska simmare, han är jätte duktig och han kämpar verkligen. Inget ont mot honom, det som stör mig är alla dessa reportrar som tjatar om hans skägg! Låt honom va! Alla de här frågorna som ska ställas till alla idrottare överhuvudtaget där de med andan i halsen kommer direkt från deras grenar och ska svara på alla dessa dumma frågor. Okej om de ställde några bra frågor men det är ju bara samma skit. " Hur känns det?" " Vad betyder det här för din framtid?" "Vad gick fel?". Där står de stackarna och man märker att de bara vilk skrika " JAG VET INTE LÅT MIG VA!" Låt dem få landa lite, reflerktera och bara vara ett tag. Jag blir så trött, och jag mår så dåligt av att lyssna på de stackare som desperat försöker säga något vettigt men det bara kommer ut tomt pladder, ofta de som inte varit med så länge och vant sig vid dessa idiotfrågor. När den här lilla söta simmaren som är typ 14 stod framför kameran och stapplande försökte säga bra saker så gick jag ifrån tv:n...
Fredag idag, bjuder på inte mycket mindre än jobb och sedan inte så mycket mer. Kul va?
Pengarpengarpengar. Får tänka så.
Fri-dag
Jo först sover man så det knakar, man ställer ingen klocka utan bara sover. Känslan är som skönast kvällen innan när man vet att man inte behöver ha någon tid att passa. Man mår liksom bra av det ibland, det är avstressande. Missbrukar man hela "jag har ingen tid att passa jag kan göra vad jag vill" känslan så blir den inte lika skön och bra. Man måste gå igenom det där andra, vardagen upp sju, jobba, äta träna sova - dagarna, för att uppskatta det.
Nåja, idag ska jag in och göra lite bankärenden, jag ska ev köpa en jacka, kanske blir en sväng ut till Ikea för att kolla på nytt köksbord och köksmatta. Sen ska jag hem och äta lasagn för att sedan träna ikväll. Någonstans däimellan ska jag föröska hinna tvätta också.
Häromdagen fick jag höra att det nu är kö till sjuksköterska programmet. Jag har kommit in, jag har en plats och jag tror det är det jag vill. Jag hade tänkte vänta ett år dock, jobba och spara lite pengar. Men nu blir jag osäker, allt skrik om alla sjuksköterskor, kanske blir det nu en sjuksköterskebomb? tänk om jag nästa år inte kommer komma in för att så många söker och att poängsnittet stiger? Jag känner mig grymt tveksam. Jag vill liksom båda delerna, vilket är typiskt mig. What to do?
You better shape up!
Vad glad man blir när en person säger kom igen det går bätter nästa gång
Vad glad man blir när någon säger det var bra tänkt
Vad glad man blir när någon klappar en på axeln
Vad glad man blir när någon peppar när det går tungt
Vad glad man bli när personer ställer upp när man har det jobbigt
Vad glad man blir när någon hjälper en att dra det tunga lasset
Vad glad man blir när någon visar glädje
Vad glad man blir när någon skrattar ett hjärtligt skratt
Vad glad man blir när någon säger att man är bra fast att man inte alltid är det
Vad glad man blir när någon inte bara tänker på sig själv
Vad ledsen man blir när någon gör allt det där fast tvärtom...
Idag är en sådan där dag. En sådan där dag när allt liksom är lite motigt. Man känner sig inte hundra, man är inte riktigt på gång och man har svårt att hitta det där lilla extra. Det är ingen botten dag, verkligen inte, bara lite tung. Sådana dagar räcker det med så lite för att man egentligen ska bli glad. Det blev jag, ett leende och ett hej av någon som det räcker med just det för att jag ska bli glad och det blev jag. Men sen krävdes ännu mindre för att sänka mig totalt. Det slutade med att jag kom hem efter träningen, satte på I'm not ready to make nice och grät. En ytlig liten gråtskvätt då jag tyckte lite synd om mig själv och var arg för att vissa människor måste vara så onödigt dryga och nerdragande. Éfter låten sträckte jag på mig, torkade bort tårarna och sa till mig själv " You better shape up!" Sen gick jag rakryggad in i duschen och duschade bort allta tråk-tankaroch tog nya krafter. Nu ska det lagas pasta med kycklingsås!
Att gilla läget
Ibland blir inte, eller är inte allt så som man kanske skulle önska att det var. Man kanske ångrar att man gjorde si istället för så. Man grämer sig över att man inte ansträngde sig lite mer, eller för att man ansträngde sig för mycket.
Jag har lärt mig att gillar läget. Det är det absolut bästa man kan göra, gilla läget och sen se framåt. Vad kan jag göra för att allt ska bli så bra som möjligt? Vad vill jag? och vad krävs det av mig för att jag ska ta mig dit jag vill?
Idag är den söndag och helgen har gått fort precis så som den alltid gör. Jag har hunnit med både det ena och det andra även om det inte känns super kul med måndag i morgon så känns det okej. Under helgen har jag hjälpt till att passa bustrollet Alvin, jag har tränat lite, jag har hängt med världens bästa Elin och kollat på en bra film som inspirerade mig så pass att jag idag ska börja läsa Stolthet och fördom, en bok som jag har haft hemma sedan jag gick i sjuan men aldrig läst. Nu är det dags, en klassiker som jag ser fram emot att läsa!
Igår när jag var ute och tränade så mötte jag ett gäng glada ÖSK supportrar, jag drog ut hörlurarna ur öronen och frågade anfått hur det hade gått i matchen? " Mycket bra, 4-2!" Tjoade dom. Jag knöt näven i en glädjande gest, fick en adrenalin kick och ökade tempot i min löpning! Nu lyfter det tänkte jag, inte bara för ÖSK, utan i allmänhet, jag kände bara, yes! Nu lyfter det!
Så ja, en gråmulen söndag, inget speciellt planerat, en missad plats i truppen, disk i diskhon,långt kvar till löning, en smutsig köksmatta och några kilo för mycket på magen. Men jag är glad i allafall, det är bara att gilla läget, och se framåt!
Fredags mys
Har nu just ätit lunch, tagit med mig två mandariner och kaffe och ska snart börja jobba igen.
Jag har ingen fredags känsla ikroppen vilket känns lite tråkigt. För det är en sådan skön känsla, fredag eftermiddag när man jobbat klart är det absolut bästa. Jag får barndomsminnen. Jag hade alltid fiolspelning på fredagar. Efter den gick jag mamma och Minnia och storhandlade på hemköp som då låg i källaren på träffpunkt. Där handla vi in massa gott till kvällen, ofta lövbiff, salta bomber, pringles med ost smak och japp. Sen åkte vi hem och storstädade. Mitt ansvar var att städa mitt rum och att torka alla fönster brädor i hela huset. Jag tog mitt område på stort allvar. Minnis som var lite äldre skulle städa sitt rum ch sen ta toaletterna, tur att inte jag var äldst. När allt var färdigstädat så pysslade vi i ordning med maten, jag var ofta ansvarig för dukningen och att hälla upp godis i fina skålar. Sen var det fullt fokus på Fångarna på fortet. Efteråt började ofta något annat program som jag inte var så intresserad av, en film eller en deckare eller något. Jag blev ofta trött, gick och borsta tänderna och satte på pyamas, sen satte jag mig i soffan med de andra och somnade ofta gott i soffan. Fredags mys helt enkelt och det var det bästa på hela veckan.
Idag har jag inte riktigt den där trötta härliga fredagskänslan, kanske för att jag var ledig i onsdags jag vet inte, men jag är i allafall glad och ser fram emot en trevlig helg.
Nu ska jag jobba och käka mandarin.
Kvällssurr
jagkköpanatiulskortskajagåkatillkanadaskajagåkatillthailandskajagblikantspelarehurmångatimmarfårjagsovaomjag
somnaruvadskajaghapåmigimorgonundraomhonärsurpåmigvadgottdetskullevaramedenostmackamennejjagharborstat
tändernakanskeskaläsaliteienbokinnanjagsomnarhurmångatimmarfårjagsovaomjagläserienhakvtimmeharjagnågon
frukostimorgonsajagochmarianågontidviskullesesimorgonhoppasdetblirbraväderihelgenjagtrorjagskastekapannkakorimorgon...
Avnågonkonstiganledningsåbörjarjagnysanärjagansträngermigfysisktärintedetliteweird?
Nu ska jag sova, vilket ska bli jätte skönt hoppas jag kan stänga alla tankar åt sidan
Godnatt:)
Utkast: Torsdag igen ...
Idag har jag jobbat, precis som alla andra dagar. Fyra koppar kaffe, en mandarin, korvstroganoff, en halv banan och 270 samtal senare så sitter jag då här. Har köpt nya batterier som varit slut i tusen veckor och satt i dom i min fjärrkontrol till tv:n då batterierna i den varit slut sedan långt tillbaka. Jag kollar nästan aldrig på tv längre, det är ganska befriande egentligen. Det blev ännu mindre när man var tvungen att gå fram o trycka på tv:n varje gång, liksaså när man skulle byta kanal. Nej, det var inte värt. Nu går den dock och jag sitter i sängen och kollar på världens sämsta program American home videos som jag ändå alltid skrattar lite i smyg åt, men jag klarar bara inte av programledaren och alla käcka amerikanare som älskar när deras barn slår sig. Nåja, nu är det vänner och en glädje sprids i mitt hjärta.
Jag får minnen från Australien när vi varje dag hade mango-time, då vi åt ny plockade mangos följt av friends-time!
Går inte att tröttna.
Ja, det om det. Igår ringde en man in till mig. Han skulle till Bauhaus och hittade inte så jag skulle hjälpa honom att hitta vägen. I bakgrunden satt ett liten barn och ropade, "Bauhaus!" " Bauhaus var är du?" " Bauhaus kom fram nu!" hahaha. Pappan skrattade och jag skrattade och pojken vara bara jätte söt och försökte hjälpa till att hitta Bauhaus...
Just ja, 20 år också. Blev en bra födelsedag med en heldag på Stenboda med bad och sol på fredagen, lördagen firades med jobb, lunch för vänner, jobb och sedan häng och lite utgåg med Elin på kvällen. Lyckat? Ja det var jätte trevligt och jag är nöjd med min dag.
Den 23 Augusti så ska det dock firas mer på riktigt med kompisar då jag, Sara Pettersson och Maria Almquist slår ihop och har födelsedags fest ihop!!! Se