kimtruedsson

Då min mamma ringde och kolla så jag inte blivit kidnappad för att hon inte hört något från mig och att ja inte skrivit något i min blogg så tänkte jag att det var dags. 

Det är en sådan där tid nu där det är väldigt mycket känslor som snurrar runt. Det är otroligt vackert och underbart väder. Varje dag ser man hur ännu en blomma eller ett träd har blommat ut. Det luktar gott i luften och det är en helt underbar majmånad. Jag gillade Oslo första gången jag kom hit. Men ju längre tiden går ju mer älskar jag den här staden. Nu när våren, värmen och solen är här så inser jag att Oslo har mer att ge än jag kunde tänka mig. Jag trivs så bra. 

Elin och jag har varit alene här i några veckor. Häftigt det är med personer som det inte går att tröttna på. Jag och Elin sitter ihop. Vi använder plural när vi ska säga saker "Vi vet inte riktigt vad vi ska göra i höst"  " Vi är ganska slitna just nu" "Vi har redan ätit" "Vi tänker att vi ska...". Elin och jag äter varje morgon frukost ihop, morgonkaffe, nyhetsmorgon och bara trevligt. Sen jobbar vi på samma jobb. Elin står i kassan, är snygg, bra på att räkna pengar i kassan, tar av larmen jättesnabbt på kläderna och säger "Haaade" till alla kunder. Jag gör lite ditt och datt men är oftast uppe på lager och grejar. Vi trivs! 

När vi kommer hem från jobbet går vi antingen mysiga promenader i vårvädret, doftar till alla engångsgrillar som tänts eller bara luktar in våren eller pratar. Jag och Elin är ganska bra på att prata. Vi är med varandra ganska hela tiden, men det går inte en dag utan att jag skrattar så ja får knip i magen. Bästa tjejen. 

MEN! Nu är det slut på Elin och Kim friden. Emma och Nicole har nu invaderat vårat hem och det är slut på friden. Det är skitkul att de äntligen är här. Tror vi kommer få riktigt kul ihop och det är kul med lite liv i huset. Va bara mitt och Elins skratt som hördes, kompat av grannarna våningen över som fortfarande dunsar runt med tunga steg.

Anyhow! Livet leker, jobbet är kul, vi får jobba heltid, bästa vädret, bästa stan. Jag tror jag är kär i min tillvaro som det är just nu. Men ibland viskar ångesten något i mitt örat, nyfikenheten knackar mig på axeln, rädslan skickar ett sms och drömmarna ringer en signal för att sedan lägga på. Men just nu låtsas jag inte om allt det där. För just nu, i denna stund så orkar jag inte. Det ordnar sig alltid!

Nu ska jag sortera om mina kläder så Emma och Nicole kan få plats med sina. 

Örebronx i helgen? Eller engångsgrill i parken med Emmish och Nicolish och deras sälen gäng?

/Kimpa