kimtruedsson

Jag har tänkt, på mig, på livet och på allt. Jag satt och kollade i min kalender och insåg att jag inte har en blank helg på 6 veckor. Förmodligen kommer det dyka upp något den helgen om 6 veckor som jag bara ännu inte vet om ännu. Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker det är roligt eller bara jobbigt. Förmodligen både och. För hade jag inte haft någonting planerat på sex veckor så hade jag nog haft lite ångest över det också. Jag gör ju saker som jag tycker är roligt och som betyder någonting för mig, handboll, jobb, vänner, familj. Men vissa dagar ( och idag är en sådan dag) har jag svårt att se charmen i det hela. Jag längtar efter en tom helg där jag bara är fri att göra precis vad jag vill. Åka till Pappa om jag vill det, ligga hemma och äta godis och kolla på film om jag vill det, resa någonstans om jag vill det, gå på något roligt event om jag vill det, eller bara hänga med mina tjejer, kolla på sex and the city och snacka skit om jag vill det. Jag vet att man kan hinna med flera saker på en helg men jag vet inte, idag känner jag mig bara stressad när jag inser hur uppbokad jag är.

Mycket handlar nog om att jag är en person som behöver egentid. Jag behöver tid att bara vara för mig själv, tänka i lugn och ro och unna mig småsaker som ett bad, mysig film, få laga god mat utan att stressa i mig den, tända massa mysiga ljus och sen läsa en bra bok. Eller bara vara...
Jag försöker ge mig den tiden, en liten stund varje dag, vissa dagar funkar det, men det finns de dagar då jag inte gör det, då jag halv springer till jobbet på morgonen, för att halvspringa hem, för att slänga i mig mat på stående fot samtidigt som jag slänger på mig träningskläder, för att sedan slänga mig iväg på cykeln för att samtidigt slänga ett öga på klockan, för att sedan träna för att sedan slänga i mig en banan för att sedan träna ännu mer för att sedan slänga mig på cykeln hem för att sedan slänga mig in i duschen för att sedan slänga mig i säng. Ja, vissa dagar är det precis så.vad är det för ett liv? Jo det har sin charm, jag vet, men man måste hitta balans annars mår man inte bra.
Det knäppa är att även fast jag kan längta efter ett annat liv, så vet jag av erfarenhet att jag alltid kommer längta tillbaka precis just det här, hur konstigt är inte det?

Jag vet inte vad min poäng är mer än att man måste ta hand om sig själv. Vi lever i ett stressat samhällle och jag tror man mår bra av att ha mycket att stå i. Jag märker själv att jag mår bra då. Men! Man måste hitta en balans, unna sig själv små saker, ta vara på de lediga dagar och stunder man har och ibland bara strunta i alla måsten. Vi är människor inga maskiner.
Med det hör också till att vi inte är perfekta, alla göra misstag, ingen vet exakt hur man ska vara och agera i vissa situationer, vad man ska säga och inte säga. Det står ingenstans exakt hur man ska göra i specefika situationer. Vi är alla unika därför finns det unika sätt att vara och leva på. Ibland känner jag att  människor har svårt att acceptera det.


Såhär är min tanke inför den här hösten
"Jag tänkter inte göra saker om jag inte mår bra, mår jag mer dåligt än bra så är det dags för en förändring
Man ska må bra, vara glad och lycklig, är man det så blir allt omkring en också bra, glatt och lyckligt!"

Annars:
Ny lägenhet
Behov av klppning
Paris på torsdag
Vandaliserad cykel
Ont i högra örat


Nu ska jag krypa ner och försöka få sömn då jag ska upp klockan sex i morgon.
Kom ihåg! Ingen är perfekt, eller så är vi alla perfekta men på vårt alldeles egna och unika sätt!
Sov gott!